Tillbaka till Arkiv
Med sådana vänner behöver vi inga fiender En del tycks tro att naturismen är en sluten sekt med alldeles speciella värderingar och normer. Ett hemligt sällskap som bör vara avskiljt från övriga samhället. Naturismen är dock inte något sekteristiskt frimureri! Naturismen är två saker. Dels själva idén, filosofin om den positiva nakenheten. Vi naturister trivs med nakenheten, vår egen och andras, och vi mår bara bra av nakenlivet. Dels det naturistiska praktiserandet, den naturistiska livsstilen. Och i här kan vi förstås ha olika uppfattningar om var och hur vi utövar vår naturism. På sidan "Naturligt" i detta nummer av Naturisten återger vi ett debattinlägg som Ismael Rodrigo, ordföranden i den spanska naturistförbundet, riktat till världens organiserade naturister. Det handlar om något som är mycket väsentligt, om naturiströrelsens mål och medel. Är det verkligen så att naturism är något som endast får utövas bakom plank och på avspärrade områden? Ordföranden i det tyska naturistförbundet har i ett uttalande för dagspressen i Schweiz påstått att nakenvandrande naturister, alltså sådana som naturistar utanför naturistområdets hägn, är psykopater och neurotiker. Inom Tysklands naturistförbund vore allt sådant nakenvarande utanför områdenas hank och stör helt otillåtet, påstår han. Med sådana vänner som Kurt Fischer behöver vi inga fiender, menar Ismael Rodrigo, och däri kan vi bara instämma. Kurt Fischer må ha vilka åsikter som helst, det är honom obetaget att hävda att han och "hans" medlemmar inte får ägna sig åt naturism annat än på de områden han godkänner. Men, det som inte är tillåtet - enligt god sed - är att hävda att dessa begränsningar skall gälla för alla naturister, att hans självpåtagna begränsningar skulle vara bindande för alla och envar. Respekt för andra är en grundbult i organiserad naturism, enligt Internationella Naturistfederationens så kallade minidefinitionen från 1974, men detta goda rättesnöre har Kurt Fischer tappat bort. Istället ägnar den tyske förbundsordföranden åt grötmyndigt svammel om själsförmögenheter hos de naturister som inte delar hans inskränkta syn på hur naturismen skall utövas. Det här auktoritära sättet att debattera naturismen och hur den skall utövas är inte godtagbart, inte när det gäller en så högt uppsatt naturistpotentat som Kurt Fischer. Han är skyldig all världens naturister en ursäkt för sin oerhörda förlöpning. Men, dessvärre, Kurt Fischer är inte ensam. Det finns bara alltför många politruker inom organiserade naturism - i Skandinavien och i Tyskland - som menar att de är utsedda - av vem måste man fråga sig - att bestämma var och när vi får utöva naturism. Det är fråga om beskäftigt översitteri som inte har någon intellektuell substans. Och det allvarligaste med det här är att naturismens vedersakare får vatten på sin kvarn. En verksamhet som - enligt naturisterna själva - bara får utövas på inhägnade och insynsskyddade områden, det måsta vara något som inte tål dagens ljus... När inte ens personer som själva säger sig vara naturister tror på naturismen, då kan vi knappast begära att folk i allmänhet ska uppfatta att naturismens nakenhet är sund, skön och sedlig. Till toppen av sidan
www.naturisten.se