Tillbaka till Arkiv
Tidlösa När jag såg serien med gamla omslag på naturisttidskrifter vaknade minnet till. I mitten av 50-talet var jag som 11-årig “stadsunge” placerad på landet för att stärka upp hälsan inför skolans hösttermin. Den hälsosamma platsen låg några mil från den stora staden. Här fanns den gamla handelsboden som kunde erbjuda sina kunder allt från hästskor till Tidlösa. På orten fanns det naturligtvis några äldre pojkar som fattade alla viktiga beslut om vad dagen skulle innehålla för äventyr. Att vara från stan innebar att man placerades längst ner på skalan därför att man inget begrep om livet på landet. En dag beslöt de “äldre” att vi skulle erövra det enda exemplaret av Tidlösa från handelsboden. Planläggningen gick ut på att vi gemensamt skulle gå in i affären och köpa en Hallondricka som vi skramlat ihop till. “De äldsta” visste att alla läskedrycker förvarades under en lucka i golvet där det var kallast. Medan handlaren var nere i källaren så passade en utvald på att springa bakom disken och ta det åtråvärda exemplaret av Tidlösa och försvinna ut genom dörren. Efter den lyckade kuppen så bar det av på cyklarna i full fart till fotbollsplanen. I en stor ring låg vi pojkar runt tidskriften Tidlösa och studerade alla bilderna ingående med kunniga kommentarer från de mer erfarna pojkarna. Nu vet jag inte om det var vid detta studietillfälle som mitt intresse för naturism vaknade? Det kan också vara senare möten som hjälpte till. Några år senare när min kropp hade växt till sig, speciellt på längden så blev det basketboll för KFUM. Mötet med basketlaget ESTO bidrog säkert till att få en ännu mer positiv syn på naturismen. I laget fanns många trevliga nudister. Den mest kända var Karl-Johan Saarväli. Han var en duktig lagledare, spelare och energisk förgrundsfigur för nudisternas verksamhet. Dessutom var han mannen bakom utgivningen av olika naturisttidskrifter bl a Tidlösa. När mitt intresse för teckning tog fart beställde jag en teckningskurs per korrespondens som var ett vanligt sätt att förkovra sig på den tiden. Teckningskursen namn var Svart och vitt och läraren var Åke Skiöld. Han lovade i en annons att kunde man dra ett streck kunde man teckna. Det passade mig utmärkt. I ett av de 15 breven med uppgifter handlade det om människokroppen. På en sida fanns ett foto på en naken modell och en förklaring om hur viktigt det var öva upp sinnet för balans och proportioner. Till det bör man genom hela kursen parallellt med övriga övningar teckna modell uppmanades man. Hur löser en ung man en sådan uppgift? Åter blev Tidlösa räddningen. Det blev flera besök på Karl-Johan Saarvälis Etno-förlag som sålde billiga inbundna årgångar av naturistidskrifter. Här fanns en rik källa att ösa ur för en teckningshungrig ung man. Så visst kan nudisternas liv på bild göra några pojkars sommarlov minnesrikare och även vara en god hjälp på väg in i yrkeslivet samt dessutom bjuda på hårda duster i verkligheten om en basketboll. Plats att säga, tack Tidlösa! Börje Fransson, NBS. Till toppen av sidan
www.naturisten.se