| Tillbaka till Arkiv |
|
Det jag vill berätta om naturismen är följande minne, tankar och eller funderingar
I vår naturistenkät fanns plats i formuläret för egna tolkningar och berättelser. Här fick vi in en hel del tänkvärda texter som vi publicerar i den här artikeln. Vi har sorterat inläggen under några olika rubriker men i övrigt är det våra läsare som talar. 1. Allmänna synpunkter på naturismen
Bare være seg selv.Man 30/39 Naturismen låter kroppen att känna sig fri, är det bästa läkemedel för välståndet. Naturismen låter oss bekämpa stressen och depressionen. Man 30/39 Som naturist fokuserar jag inte på min kropp eller andras. Jag är nöjd med hur jag ser ut och är stolt över det. Man 40/49 Har med detta levnadssätt mått bra av kamratskapen, sol och vatten och botat exsem Man 50/59 Jag blev naturist sommaren 1975 genom att jag var nyfiken hur de var att börja och bada på detta vis. Därmed så har jag alltid varit naturist, och även sen sommaren 2000 varit hemmanaturist, och de är ju så att man känner sej friare när man är i sin naturkostym också. Man 50/59 Har precis blivit införd i den nakna världen.....har sällan badat solat naken förut....men ack så skönt! Har dock blivit ofrivilligt smekt 2 ggr på en vecka......Aldrig skulle väl någon smeka en jeansrumpa på stan??? Tycker det är synd då allt annat i "min nya värld" är så trevligt!!! Kvinna 40/49 Önskar mer tolerans för naturism i svenska folket, när många ser nakna människor då tänker man sex. Det är mestadels medias fel, media blandar ofta naken kropp med sex fast det har inget att med sex göra. Man 50/59 Naturismen är det ultimat naturliga, en total frihetskänsla, ingen instängd svettdrivande överhettning av vissa kroppsdelar, som st. ex. mannens testiklar som av naturen placerats utvändigt på kroppen för att kunna kylas. Hela kroppen med alla dess delar är funktionella, värdefulla och hedervärda. Prydheten därimot vill trälbinda människor i olika former av regelverk. Man 60/ Naturismen är för mig naturlig. Man 50/59 Naturist i mån av frilufts- och naturälskande har jag nog alltid varit. Ordet naturist i form av nakenhet har jag inte funderat så mycket över - förrän min vän och jag var till Kroatien i våras. Efter nån dags tvekan använde vi en av de fantastiska soldagarna till att besöka Koversada. Den totala avspändheten lugnade oss på nolltid och spänningen i början gav snabbt vika för ett genomgående välmående. Tyvärr är det svårare här hemma - vi har lite långt till Rullsand i Gävle, men tillbringade några dagar där nu i juli och känner oss som om vi varit badande naturister hela livet. Kvinna 30/39 Skönt att kunna röra sig utan att behöva tänka på vad man skall ha på sig. Härligt att känsla av frihet. Man 50/59 Naturismen handlar för min del också om att möta min rädsla. Omedelbart sett då rädslan för nakenhet, men i förlängningen rädslan för att våga visa vem jag är. Här handlar det alltså om att jag behöver ta tillbaka min kraft. Jag är inte ute för att provocera med min nakenhet. De allra flesta jag möter (i naket tillstånd), verkar kunna kategoriseras som "naturisttoleranta textilister". Jag har aldrig blivit bemött med aggressivitet. Känner jag mig osäker gentemot familjen som ligger/sitter en bit ifrån mig, så går jag - påklädd - fram till dem och pratar med dem. Hittills har alla jag mött tyckt att det är OK om jag näckar en bit ifrån. Kanske är det till och med så att detta samtal inte bara bekräftar, utan även "skapar" acceptans? De förstår att jag är naturist och inte en blottare. Man 50/59
Att naturister är mer toleranta än andra människor, fler feta, fler trådsmala på nakenbad än andra bad.Man 40/49 Av med kläderna bara, så är man naturist! Man 60/ Naturismen ger mig möjlighet att med relativt enkla medel känna njutning, frid och glädje! Man 60/ mmm...nakenhet är som sex... Kvinna 20/29 Är en 'hobbynaturist' både hemma och ute där jag inte stör någon. Man 50/59 2. Nakenheten När man går naken är det en befrielse. Man /20 Det är skönt att kunna röra sig utan kläder, både i badet och naturen. Skönt att få känna sol och vind mot den nakna kroppen. Att kunna vara som man är utan att försöka vara "snyggare" än vad man är. Slippa gömma sig under en massa kläder. Tänk vad enkelt det när man stiger upp på morgonen. Bara göra frukost och sätta sig på altanen utan att behöva fundera på vad skall jag ta på mig nu. Skönt och avslappnat. Man 50/59 Tankar och funderingar: När jag var barn på '70-talet badade "alla" nakna, ingen drabbades av nakenchock... Badkläder började jag använda på simskolan, sen blev jag "prydskadad" och kunde inte förstå att man måste vara naken i bastun!!! Satans jävla dubbelmoral, på ett ställe får man inte vara naken, på ett annat måste man, hur fan ska ni ha't? Nå i alla fall var det nåt jag vande mig vid. Säkerhetsskäl var då orsak till förbudet: de syntetiska badkläderna kunde tydligen bränna fast. Om det var vid kroppen eller bänken minns jag inte. Inte heller varför förbudet gällde även handdukar. Angående gemensamt nakenbad fick jag av en kristen person veta att om män och kvinnor är nakna tillsammans kan det leda till "syndiga tankar". En person sa nåt i stil med att: syndiga tankar kan man väl ha ändå. Vilket visar hur indoktrinerade vi är med vad som är "syndigt" = sex (???). Jag hann tyvärr inte ifrågasätta begreppet synd och hävda att jag aldrig vid åsynen av en naken kvinna tänkt den syndiga tanken att slå henne på truten! För det är väl ändå våld som är syndigt, eller... Man 30/39 Varför lära barnen att kön och naket är fel? Allt sådant blir ju då ett "naturligt" fult ord att svära, eller skälla med. Vilken svår tveegg att hantera det då blir, med det som skall vara till njutning, styrkebyggnad och välmåga. Man 50/59 Har tyckt att det är skönt att få av mig kläderna (=precis alla) ända sedan jag var tonåring. I Spanien, där jag bor, skyddar lagen den nakna kroppen genom att helt enkelt fastställa att ingen kroppsdel skall kunna diskrimineras. Det här innebär att ingen lag kan tvinga människor och gå omkring klädda om de inte vill. Helnakenhet är därför tillåten överallt och betraktas som en rättighet som varje medborgare har. Ingen, alltså inte ens polis, kan därför tvinga en människa att bära kläder mot personens egen vilja. Är det inte snart dags att även i det fortfarande tabubelagda, gamla Sverige införa samma självklara syn på nakenhet? Varför ska jag behöva skymma mitt kön, när det är fritt fram att visa fram t. ex. ett ilsket ansikte eller mina knutna nävar? Varför ska jag acceptera att mitt kön betraktas som något "fult", när alla ändå vet vad jag har mellan benen? Man 50/59 3. Naturistbad Det ger en härlig frihetskänsla. Vi behöver flera naturistbad i Sverige. Helst borde allt badande kunna bli textilfritt. Man 60/ Varje kommun, som har tillgång till friluftsbad, borde avsätta en del av stranden till officiellt lättillgängligt nakenbad. Det måste betecknas som en kommunal angelägenhet att tillhandahålla denna möjlighet för allmänheten. Man 60/ Jag badade en del naket i 20-års åldern och har lust att återuppta det nu! Men känner en viss tvekan om jag som 50-åring singelman är fullt accepterad i de sammanhangen nu. Har förstått att del misstänker att medelålders singelmän är mest s. k. "fluktare", vilket känns tråkigt. Man 50/59 Kommer ihåg mitt första besök på en nakenstrand. Var 12 år och besökte min kompis och hans familj på deras sommarställe i Göteborgs södra skärgård. En helt ny, enklare värld öppnade sig. Inget krångel med att byta badkläder. Alla var naturligt vänliga och accepterande mot varandra. Det var helt enkelt mina värderingar på ett nytt sätt. Var i förra veckan nere i Kroatien på semester. Var som vanligt på min strand utanför Dubrovnik. En dag kommer ett tyskt par med en liten sju-årig kille. Pappan hade själv varit där som barn, och ville nu visa sin grabb sitt favoritställe, fast man visste inte hur man skulle berätta för honom att man badade nakna där...
Dom kom med en taxibåt. Hoppade iland. Killen tittade storögt på alla nakna människorna.
"Måste man inte ha badbyxor på sig här?" Pappan sa att det måste man inte.
Han hade knappt sagt det förrän det var ett par badtofflor med ett par blå badbyxor hoprullade ovanpå.
Vilken bild jag missade på dom brallorna...
Killen måste ha känt samma naturliga glädje som jag gjorde den gången för 46 år sedan.
Samma vänliga bemötande från de andra badande på stranden.
Pappan fick en sup hembränt i en plastmugg. Och solvarma fikon. Och grabben fick saft i en likadan mugg.
Och solvarma fikon.Man 50/59 4. Naturist i naturen Blåbärsplockning i naturen, vandringar. Man 60/ 5. Synpunkter på naturistföreningarna Var länge nyfiken på naturismen och besökte nakenbad i flera år innan jag vågade ta steget och gå med i en naturistförening. Trodde att jag skulle få kämpa hårt för att bli medlem men var bara mig själv, ensamma män har det ju det extra svårt att få komma med i vissa föreningar. Man 30/39 Naturism för mig är att kunna vara naken om jag vill. I respekt för att andra människor inte vill se eller möta mig naken är jag däremot inte utan kläder annat än hemma eller på en naturistanläggning eller nakenbad. Väl på en sådan har jag sedan inga krav på att man SKA vara naken. Tycker det ibland blir lite för mycket snack om att "den och den är inte någon riktig naturist". Alla vill inte gå nakna överallt utan det är upp till var och en att bestämma när och om man vill vara utan kläder. Dessutom finns det par där bara den ena är naturist. Ska denna då inte få ta med sig sin partner till ett naturistställe? Naturismen för mig är friheten att kunna välja om kläder ska bäras eller att vara utan, och att alla accepteras efter sitt eget val. Huvudsaken är att dessa människor accepterar att jag är naken ibland. Sen får dom vara hur påklädda som helst, inte stör det mig. Man 50/59 Jag anser att folks "smusslande" med att de är naturister gör att gemene man genast misstänker att det är något "kriminellt" eller "opassande" som dessa naturister gör.
Enligt föreningarnas stadgar sägs att ALLA skall vara välkomna oavsett religion, sexuell läggning etc.
Tyvärr vet alla idag att så inte är fallet.
De allra flesta föreningarna bryter mot föreningslagstiftningen då inte exempelvis ensamma män eller kvinnor får vara medlemmar i deras föreningar.
Detsamma gäller alla HBT-personer, dessa är inte välkomna.
Varför skall man ha kläderna på sig vid socialt umgänge ute i föreningarna och på deras naturistområden? Jag har förstått det som att "gemensam-naturlig-nakenhet" är den "klädkod" som skall vara gällande då man idkar naturism. Att klä på sig då man umgås är väl att klassa som ett socialt icke-naturistiskt beteende? Den gemensamma nakenheten förespråkas för att upphäva de sociala övergrupper och deras beteende vilket följer av ett påklätt socialt umgänge. Att vissa inom naturiströrelsen inte godtar att andra människor i deras närhet bär olika sorters kroppssmyckningar, tatueringar eller är intimrakade är för mig en gåta. Vissa inom naturismrörelsens övre sociala skikt påstår att detta är opassande, men i samma andetag kan de fånstirra efter nakna tonåringar och äldre kvinnor med silikoninlägg. Är detta då tydligen den norm som skall vara inom naturismen????? Skall vi inte inom naturiströrelsen föregå med gott exempel och även kunna välkomna dessa människor, vilka inte passar in inom den norm vissa överhuvuden inom naturismen har satt upp? Kinna 40/49 Ung och naken, det är jag. Naturist? Absolut inte. Detta hindrar mig givetvis inte från att vara intresserad av det hela fast ur annat perspektiv. Jag gillar att vara naken och är det ofta hemma och på stranden när jag solar och badar. Naturismens idéer och värderingar är mer eller mindre självklarheter ändå kommer jag inte kalla mig naturist. Kanske beror det lite på att jag inte har något behov att uppleva friluftsliv samt fysiska aktiviteter naken som får mig att inte se mig själv som naturist. Eller så är jag helt enkelt bara för ung. Dagens ungdom engagerar sig inte, vi organiserar oss sällan i föreningar som folk gjorde förr.
Vi bryr oss inte om det breda spektrumet, vi har små specifika intressen som vi ser efter och kompromissar om det som inte är så viktigt för oss.
En annan aspekt är oviljan att vilja bli kategoriserad och stoppad i ett fack.
Kan man inte bara göra saker och tycka saker utan att få en etikett stämplad på sig för det?
Så som att vara fri från kläder vill vi vara fria i de flesta av livets aspekter.
Fria att leva på våra egna villkor.Man 20/29 6. Naturistcampingarna Jag gillar idén med att vara naturist. Jag tycker att det borde finnas bättre regler på nudistställena. Jag har tre barn och jag har märkt att det ofta är gamla gubbar som sitter och glor på flickorna. Jag tycker det är mycket otrevligt och min äldsta dotter 12 år vill inte längre följa med till [---] då hon blir uttittad och även har fått kränkande kommentarer om sitt utseende av gamla gubbar på campingen. Ingen 12 årig tjej vill höra av gubbar i 50-års åldern att de har snygga bröst eller läcker kropp. Vi kommer inte att åka dit något mera efter det som hände förra sommaren. Nu håller vi oss till vårat nakenbad istället. De flesta klagar på att de inte får vara ostörda på stranden. Jag vill nog hävda att campingarna är värre. Där får trånsjuka gubbar härja fritt eftersom de är kompisar med styrelsen. Jag tycker att naturistande är sunt, och bra för både kropp och själ och kommer fortsätta med det även om min dotter har blivit skrämd och aldrig mer kommer bada naken. Kvinna 30/39 Att komma till en naturistcamping är som att komma till en stor familj, man känner sig så välkommen och uppskattad. Vi som nyblivna husvagnsägare har fått så mycket hjälp och goda råd och vi är så glada och tacksamma över att ha fått möjligheten att tillhöra denna skara underbara människor! Kvinna 50/59 7. Den sociala naturismen Mitt intryck av naturism är att det berikar den sociala gemenskapen mellan människor, vilket leder till ett vänligare och öppnare samhälle där man kan känna att man kan leva fullt ut och få nya vänner. Man 50/59 Fler borde leva som naturister. helst på sommaren. På vintern funkar det bara inomhus men det är bra det med. Kvinna 20/29 Att slippa bli bedömd på kläderna man har på sig för tillfället Man 40/49 Träffar ofta trevliga, öppna människor. Man 50/59 Önskar att jag gjort detta med min son tidigare. Familjenaturism är underbart, och vi älskar det båda två. Fram för flera nakna mammor och kvinnor... Kvinna 40/49 Naturism är för mig en fin gemenskap tillsammans med andra nakna människor. Man 40/49 Ett trevligt minne då en kräftskiva 2006 slutade med att samtliga (ca 20-25) personer struttade runt nakna och badade bastu tillsammans inklusive barnen. Man 30/39 Det som slår mig mest är den ärlighet som finns. Man kan lämna saker utan uppsikt och det händer ingenting. Man får också bättre kontakt med människor på en naturistcamping än en textildito. Man 40/49 Min fru och jag blev naturister 1990. Varför bära kläder när det inte finns något behov p g a av värmestrålning, kyla eller som skydd för mekaniska skaderisker. Ett naturligt sätt att umgås där status inte framgår av vad Du bär för klädsel såsom en sorts uniform. Är helt oförstående varför Vi skall dölja oss bakom en en "sorts fasad" där Vi som den enda arten här på jordens alla arter som ska "skydda sig" för blickar från andras blickar! Man 60/ Naturismen och nudismen upplever jag som att det är samma sak. Att njuta av sol och värme tillsammans med andra nakna människor på en strand någonstans i världen eller att vara naken så ofta man vill och möjlighet ges. Kanske även på offentliga platser som t ex i staden eller i naturen (skogen). Man 60/ Att ta av alla kläder och utan en tråd på kroppen låta sol, vind och vatten smeka huden är det skönaste som finns. En härlig frihetskänsla. Att naken möta andra som är nakna på stranden är en förunderlig känsla. Man 60/ Vara som man är, det skapar nya "Naturister". Man 50/59 Under de cirka 20 år jag varit naturist, har naturismen tillfört mig en unik och helt underbar gemenskap, många nya vänner, och ett allmänt personligt välbefinnande på alla sätt och vis! Jag hoppas att allt fler som i nuläget inte upptäckt naturismens stora förtjänster och fördelar ska göra det - och att de åldersgrupper som i nuläget är underrepresenterade, som de i 20-års åldern, på något sett ska kunna nås och få upp ögonen för naturismen, så att många av dem vill gå med de också. Man 50/59 Ha kul med och ihop med andra nakna människor. Nakenbad och sol. Man 50/59 En gång på 80 talet hamnade jag av en tillfällighet på en strand norr om Rom där man badade/solade med eller utan kläder. Jag lade mig ner och solade läste en bok, efter en stund kom en kvinna från ett gäng på 7-8 st killar och tjejer, till mig och sa: Sitt inte ensam, kom över till oss. Jag följde med och de bjöd på vin och tilltugg, alla var nakna liksom jag och de talade engelska efter bästa förmåga. Detta har aldrig inträffat mig bland textilare i något land varken före eller efter. Därimot så besökte jag Ågestabadet i Stockholm som nybliven naturist vid återkomsten till Sverige och träffade många trevliga och öppna naturister efter detta, och senare även på andra naturistbad. Man 60/
"Frihet från samhällets repressiva former"
När jag hör ordet nakenhet så tänker jag mest på skandalrubriker i kvällspressen. Att bli ertappad delvis avklädd målas ut som en stor skam, och anklagelser följer ofta om moraliskt förkastligt leverne. Nakenhet blir förknippat med de värsta av faror, redan från barndomen. Jag har länge levt med en total skräck för att bli sedd utan tillräckligt med kläder. Jag har dragit i för tajta tröjor för att få dem att bli tillräckligt säckiga att inte avslöja mina valkar. Jag har bojkottat allt vad simhallar och skolidrott heter. Vid de tillfällen jag varit tvungen att medverka på sådana aktiviteter har jag bytt om på toan istället för i omklädningsrummet. Detta var med och bidrog till en djup depression som kom att vara under flera år. Men det var då. Numera har jag dock haft mycket tid att spendera ensam, vilket har lett till att jag kunnat ta mig en del friheter. Det började med att jag struntade i skjorta när jag ändå bara skulle glo på TV eller dylikt. Det blev en vana. Sedan föll strumporna och byxorna. Efter det sade man till sig själv: "Skit samma, ingen ser mig", och så föll även resten. Det kändes som om kroppen äntligen kunde andas. Det förändrade mitt liv. Jag mår idag mycket bättre. Jag vaknar utan kläder, utan stress låter jag morgonsolen skina på min hud. När jag sätter mig framför datorn har jag samtidigt ett öppet fönster där vinden tillåts kyla mig, utan att ett skal av kläder är i vägen. För kläder är blott ett skal. Designade att framhäva konturer som tilltalar könsorganen. Maskulina aspekter framhävs och överdrivs i och med kostymens breda, kantiga axlar. De kvinnliga formerna bejakas av urringade toppar. Om syftet med kläder ursprungligen var att skydda kroppen, är det nuvarande syftet snarare att attrahera det motsatta könet. Som ett sätt att försköna verkligheten. Att det verkligen är så förefaller ganska uppenbart då man hör kvinnor smått panikartat fråga sina väninnor "Men hur ser min rumpa ut i de här byxorna då?". Du får inte vara för tjock, inte för smal, inte för lång, inte för kort, inte för hårig. Och ve dig om du rakar bröstet, för då är du inte en riktig man. Faktum är att årtusenden av strikta normer för påkläddhet skapat en idealisad kroppsuppfattning där allas utseende förväntas stimulera det estetiska sinnelaget på samma sätt som hårt designade textilier. Jag behöver inte påpeka de negativa effekterna av detta.
Men man kan inte skylla detta på kapitalismen. Vi har ett starkt behov av att attrahera en partner.
Och vi rangordnas i gruppen efter vår förmåga att uppfylla detta mål.
Om vi inte av naturen är utrustade med de optimala formerna, så är det väl klart att man tar chansen och förstärker sina maskulina/feminina drag med hjälp av tyger.
Därefter blir det en stor del av ens identitet av bära dessa kläder.
Det är inte konstigare än så. Det har ursprungligen ingenting med politik att göra.
Jag skriver "ursprungligen", därför att idag är det trots allt förbjudet att under annat än undantagsförhållanden visa sig naken. I vissa länder finns dessutom stränga regler för längden på kjolar, tvång för kvinnor att bära burkha m m. Allt för att helighålla en viss idealiserad bild av människor. Det är verkligen en helt annan värld att leva med naturistens avslappnade förhållande till nakenhet. Andra människor tror att man menar någonting flummigt naturromantiskt när man som naturist talar om frihet. För mig handlar det mer om en frihet från samhällets repressiva normer och dess sexualiserade hierarki. Det handlar om en frihet från tvång. Jag är dock inte öppet naturist (och givetvis inte heller med i någon förening). Det är helt enkelt inte fördelaktigt för mig i den situation jag befinner mig i. Dels eftersom jag lever hemma hos konservativa föräldrar (med resten av släkten på gångavstånd), dels eftersom jag bor i en liten by där alla känner alla. Till saken hör också att jag inte känner till ett enda nakenbad inom minst 10 mils radie. Och skulle jag känna till ett så skulle jag troligtvis ändå inte åka dit eftersom de flesta nakenbad mest tycks vara klubbar för män i övre medelåldern. Detta är något som måste förändras. Fler unga behöver stanna upp och fråga sig om man verkligen har en helt hälsosam inställning till människokroppen. Politiker måste sluta upp att morallagstifta bort nakenhet därhelst det går. Sveriges naturistföreningar behöver ta sitt uppdrag som opinionsbildare på allvar och sluta upp med sin chauvinism. Sveriges Naturistförbunds webbplats ser inte ut att har blivit uppdaterad sedan 1995. Naturister måste ta större plats i de moderna informationskanalerna (läs: Internet), där ungdomar rör sig. Det är avgörande. Man 20/29 Till toppen av sidan |
| www.naturisten.se |